Blogg

Vemod och förväntan

Nu lämnar vi snart sommaren bakom oss och går in i en betydligt svalare och mörkare period. Det har varit en lång sommar, känns det som. Nästan som sommarloven när jag var barn. Kanhända är det det ihållande högtrycket med mycket sol och värme som bidrar till den känslan. Många av oss är nog kluvna när vi tänker tillbaka på sommaren som varit. Känslan av att kunna vila i att i morgon blir det också en solig dag, samtidigt som det är just det … det skulle behövts ett rejält lågtryck med regn i många dagar för att naturen, det som ska gro och växa, ska må bra. Att njuta av något, som borde vara annorlunda.

Hur som helst, sommaren går mot sitt slut och som alla andra år infinner sig ett stänk av vemod hos mig. Anpassning till tider, planering och logistik, jeans, som känns lite för trånga efter mys med gott fika och sköna sommarkvällar, strumpor på fötterna. Är det möjligt att anpassa sig till bokad kalender och dagar inomhus?

Klart att det är!

Det infinner sig också en förväntan, som liknar känslan när skolan startade igen efter sommarlovet. Den här hösten blir något nytt för mig, som handlar om att den utformas utifrån de idéer jag vill förverkliga. Med ödmjuk tacksamhet ser jag att de frön jag planterade i våras börjar gro. Nya intressanta och meningsfulla uppdrag och positiva möten med människor som vill påverka sin hälsa. Jag vet inte just nu hur det kommer att fungera och om min planering håller, men jag tycker att känslan av vemod skapar ett lugn. Jag har tillit och ser med förväntan fram mot hösten.

Att göra skillnad

Jag var på ett intressant frukostseminarium härom dagen. Den handlade om hållbar affärsutveckling som bygger på företagets varumärke. Pia Andersson, som under många år arbetat med att bygga företags varumärken och som utvecklat metoden 5Vtill5P, inspirerade i tänket att företag också har ett ansvar att arbeta för de globala målen.  Det finns en kraft i affärsutveckling om engagemanget i att “göra skillnad” genomsyrar företaget från vision till leverans.

Mitt yrkesval handlar om ett intresse för människan. Jag har helhjärtat arbetat med att förbättra situationen för personen som behövt mina insatser som sjukgymnast. Jag har med nyfikenhet och glädje arbetat i organisationer och deras strävan att ge en så god vård och omsorg som möjligt. Att min företagsidé kan fortsätta att bygga på det engagemanget känns helt rätt. Det var som att något föll på plats.

Av den anledningen har jag ändrat på det som kallas “slogan” på företagets hemsida. I stället för att skriva vad jag erbjuder så skriver jag nu vad jag vill uppnå: “Skapar möjligheter för god hälsa, trygghet och tillit”. Stora ord kanske, men jag vill göra skillnad!!!

Som symbol för den intentionen lägger jag här in en bild på min hobby. Jag är nämligen biodlare. I dag diskuteras binas och andra pollinerande insekters existens. Mitt intresset för binas liv och deras betydelse för oss och för vår natur får en ny dimension när jag också vet att arbetet med dem gör skillnad.

 

 

Challenge

Roligt nätverk jag finns med i:-)

Jag har berättat om Hera hub i mitt tidigare inlägg. Nu utmanas vi att filma oss själva och berätta om en det ena och en det andra. Vad är det för bra med det? Vi har väl olika trösklar men för mig är det inte bekvämt att se mig själv på film. Ser jag verkligen ut så där? Hur jag låter!!! och det där med språket!!! Jag tar det på största allvar (och lite med glimten i ögat). Det här är något jag behöver träna på; lite mer spontanitet och självsäkerhet i de tillfällen då jag inte har full kontroll.

Jag tänker också att det är detta jag jobbar med. Challenge = utmaningar. När organisationer ska samverka så är det viktigt att det finns en förankring och vilja i högsta led, och det finns det oftast. Utmaningen ligger i att samverkan ska bli en självklar handling i det dagliga arbetet. Motståndet kan vara att ge sig in på okänd mark; befinna sig i en kultur där man inte har kontroll. Då handlar det om att lyssna in, lita på sig själv och de goda intentionerna om varför samverkan är viktig. I de sammanhang jag befinner mig, inom kommuner och landsting/regioner så är det förstås för människans skull!

I den del av mitt företagande som handlar om hälsa och välmående har jag också utmanat mig själv under våren och besökt träningssammanhang där jag inte varit förut eller besökt på mycket länge. För mig, som har jympagolvet som arena, har det varit utmanande … att bara gå in på ett gym. Vad har man på sig? Klarar jag maskinerna själv eller måste jag boka en instruktör? Jag borde klara det själv, eller? Jag tänker att det har varit en nyttig upplevelse som jag har med mig i mötet med dem som står inför sina “utmaningar”.

Ursäkta frisyren, uttalet … jag är ju inte så bra på engelska, eller … ta det för vad det är: My videochallange – why I do what I do.

“Att ta tillfället i akt”

Var hade jag varit och vad hade jag gjort i dag om jag inte hade “tagit tillfället i akt”? Det kan man filosofera över. Vad var det som gjorde att jag en gång valde att utbilda mig till sjukgymnast? Som nyexad sjukgymnast, knappt 20 år,  kunde jag inte föreställa mig livet vid 56. Då fanns ingen annan plan än det aktuella yrket. Alla olika anställningar, uppdrag och roller därefter var inte planerade, men jag tog tillfället i akt och har fått vara med på en meningsfull, intressant och utvecklande resa som nu växlar in på nya spår.

Som företagare handlar det verkligen om att ta tillfället i akt. Ett sammanhang ger nya kontakter. En person öppnar vägar till nya arenor. Vissa vägar kanske vänder tillbaka med mer kunskap och erfarenhet i bagaget.

Jag tog tillfället i akt när jag läste om Hera Hub i vår morgontidning. En samarbetsplats för kvinnligt företagande. Som medlem vid Hera Hub i Uppsala har jag fått tillgång till kompetens och handledning i företagandet. Förutom en fin arbetsmiljö där jag har en plats och kan prioritera tid för utveckling finns det tillgång till kloka personer som delar med sig av sina erfarenheter. Detta inlägg får bli en hyllning till Hera Hub. Så glad att jag tog tillfället i akt:-)

Följ med till granens topp!

Vintern kom, verkligen! Mycket snö och kyla gör att våren dröjer. Glad över att det blev några pass i skidspåren men måste också erkänna att nu längtar jag efter våren.

Ett vårtecken som betyder särskilt mycket för mig är koltrastens kvitter när den har nått granens topp. Under januari och februari har jag sett den under buskarna i trädgården men snart vet jag att den kommer placera sig så den hörs vida omkring.

Min mamma brukar säga; om hon levt ett tidigare liv hade hon varit en koltrast. Dom orden har jag förstås fått med mig och tycker att det finns vissa likheter mellan (flera av) oss människor och koltrasten. Vi håller oss i buskarna och övar på våra färdigheter och först när vi är säkra på vår sak kan vi visa vad vi kan och vill.

Har du också varit en koltrast i ett tidigare liv? Följ med mot utsikten från granens topp! Snart är det vår!

Nu är jag på G

Sitter på vår veranda och snön yr utanför fönstret. Värme och semesterfeeling i Australien känns långt borta. Men, det är en ny tillvaro; att kunna styra sin tid och till och med ta en skidtur i dagsljus ger andra möjligheter till både reflexion och välbefinnande.

Det är också en del pyssel med att få till ett företag. Inte minst jobbet med denna hemsida. Stunder med sprudlande idéer och stunder med tvivel. Kan den se ut så här? Hur ska man uttrycka sig? Inser att det är ett verktyg som kontinuerligt kommer att förändras och förbättras. Tack “familjen” för hjälp och stöd!

Glad för uppdrag om samordning i en ny organisation! Bland positiva “vibbar” och förväntningar om en spännande och meningsfull framtid är det roligt att kunna bidra.

Och när det gäller spåret Personlig hälsa! Ja, vänta ni bara:-)

Jag är på G

Hej världen!

Efter en tids fundering har jag nu kastat loss från trygg anställning för att åter igen arbeta i egen regi. Lite äldre och med ännu mer erfarenhet vill jag nu fokusera på det jag tycker är roligt och uppfattar att jag gör bra. Som nystartat företag kan jag bara hoppas att mina tjänster efterfrågas och att det kommer gå bra.

Förutom mina yrkeskunskaper och erfarenheter bidrar livet självt till att jag tar steget fullt ut. Bland annat har mina nu vuxna barn visat att det finns andra sätt att leva som handlar just om samspelet mellan förmågor, drömmar, mod och handlingskraft. Att leva sin dröm eller att drömma och låta livet forma sig därefter. Ja, det där lät filosofiskt, men här står jag nu. Rent fysiskt skriver jag detta sittande i en soffa på en bakgård i Manly utanför Sydney. Ljumma vindar, nya ljud och dofter, många fina upplevelser har inspirerat till att skapa denna hemsida. Lite bävande och mycket nyfiken på framtiden.